En dryck i tiden

Tidigare räckte det att skolmaten var gratis, i alla fall enligt lagboken. Men den nya skollagen sträcker sig ner i grytorna. Eleverna ska även erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Ett krav som blir svårt att uppfylla utan mjölk, visar beräkningar på flera av våra vanligaste skolluncher.

Det är Mjölkfrämjandet som har utgått från en typisk skolrestaurangsmeny för tre veckor. Måltiderna sattes samman enligt konstens alla regler och sedan jämfördes näringsinnehållet när vatten respektive mjölk var måltidsdryck. Skillnaden var tydlig och med vatten till maten fick eleverna inte i sig vad de skulle på lunchen. Med det i bakhuvudet är det lätt att se den nya skollagen som ett stöd för skolmjölken, säger Kerstin Wikmar på Svensk Mjölk.

– Jag tycker att det är jättebra att man faktiskt talar om måltidens kvalitet den här gången. Och jag kan inte se att det går att nå målen om inte mjölken finns med.

Kerstin Wikmar påpekar också att om kalkylerna verkar oroväckande, så kan verkligheten se ännu sämre ut ur näringssynpunkt.

– Vi utgick från att barnen verkligen åt en hel portion men det gör ju långt ifrån alla. I dag ligger snittet runt 0,7. Då blir mjölken ännu viktigare. Inte minst för tjejerna som ofta äter minst och verkligen behöver kalcium och D-vitamin för sin benhälsa.

Krångligt i onödan

Eftersom mjölk innehåller så många näringsämnen ger den näringstrygghet, säger Kerstin Wikmar. Det är också viktigt att tänka på när elever och förskolebarn önskar kost utan mjölk. Då blir det en extra utmaning för köken att se till att barnen verkligen får i sig vad de ska. Ibland blir det också onödigt krångligt för kökspersonalen eftersom många barn felaktigt tror att de är laktosintoleranta.

– Det är bara att titta på förskolorna. Det är ytterst ovanligt att barn i förskoleålder är laktosintoleranta och ändå serveras drygt tre procent av de barnen laktosfri kost. Det finns många missuppfattningar som kan vara svåra för personalen att bemöta, säger Kerstin Wikmar.

Alla barn föds med förmågan att bryta ner laktos och laktosintolerans uppstår först i skolåldern hos ett fåtal barn. Oftast kommer problemen inte förrän i tonåren och av den svenska vuxna befolkningen är tre till fem procent laktosintoleranta.

Små barn kan däremot drabbas av komjölksproteinallergi och då måste alla mjölkprodukter uteslutas. Ungefär en procent av alla barn föds med komjölksproteinallergi, men de allra flesta växer ur den före skolåldern. Endast 0,1 procent har kvar problemen som vuxna. Den medicinska statistiken stämmer alltså inte alls med kostönskemålen på skolorna och förskolorna och det är allvarligt på flera sätt, säger Kerstin Wikmar.

– För det första får ju barnen inte riktiga diagnoser, vilket gör att deras magproblem kan fortsätta. För det andra tar man bort en viktig näringskälla och barnen riskerar att inte få i sig det de behöver. Och för det tredje är ersättningsprodukterna dyrare och man drar på sig extrakostnader i onödan.

Magproblemen kan till exempel bero på stress, sömnbrist, glutenintolerans, tuggummituggande, kolsyrade drycker eller godis med sötningsmedel. För mycket fiberrik mat kan också ställa till det. Barnens magar klarar inte stora mängder och först i tonåren gäller samma rekommendationer som för vuxna. Det är alltså viktigt att få rätt diagnos med hjälp av kunnig sjukvårdspersonal.

Måltiderna är pedagogik

Förskolan har också en viktig roll eftersom våra matvanor grundläggs tidigt. Små barn som lär sig att dricka mjölk får med sig en god vana genom livet. Läroplanen för förskolan slår också fast att måltiden är en stor del av den pedagogiska vardagen. Men det är inte alltid så lätt att leva upp till.

– På större kommunala förskolor och skolor finns det en kostekonom eller annan kunnig person som har ansvar för maten. På mindre ställen är det oftast rektorn som är ytterst ansvarig och han eller hon inser inte alltid matens pedagogiska roll, säger Kerstin Wikmar.

De skolor och förskolor som skär ner på mjölken hänvisar ofta till kostnadsskäl och menar att barnen ändå dricker så mycket mjölk hemma. Men det resonemanget håller inte.

– Det är ett vanligt felslut; i skolorna tror man att barnen dricker nog med mjölk hemma och i hemmen att barnen dricker nog i skolan. Men i dag när allt fler mål äts utanför hemmet dricks det också mindre mjölk. Då måste skolorna ta ett tydligare ansvar, säger Kerstin Wikmar.

Faktum är att svenskarna inte når upp till livsmedelsverkets rekommendationer som säger att alla från två års ålder ska dricka fem deciliter mager mjölk om dagen eller äta motsvarande mängd mjölkprodukter. Det finns alltså utrymme för mjölken att flytta fram positionerna ytterligare, menar Kerstin Wikmar.

– Mjölk är ett oslagbart livsmedel och det finns ingen mer näringsrik dryck. Dessutom har vi gjort nya analyser i år som visar att den svenska mjölken till och med är mer näringsrik i dag än tidigare. Mjölken gör en måltid komplett, avslutar hon.